Restips

Laphroaig

Laphroaig betyder på gaeliska: ”den vackra sänkan vid den breda viken”, och uttalas La-froigk. Den breda viken ser ni nedan.

F140517-189 F140517-003-2

Laphroaig (grundat år 1815) måste vara det mest kända destilleriet på Islay, efter både Lagavulin (grundat år 1816) och Ardbeg (grundat år 1798, Ardbeg sålde inte kommersiellt förrän år 1815). Alla dessa tre destillerierna startade sin verksamhet ganska tätt och ligger nära varandra, dessutom har det legat fler destillerier mellan dessa som numera är nedlagda. Intill Laphroaig låg Ardenistle som grundades 1837 och lades ner 1866. Delar av det destilleriet är numera en del av Laphroaig. Snacka om att vara i ett whisky distrikt.

Ryktet går att Laphroaig startade egentligen redan år 1810, de blev registrerade som tillverkare år 1826.

F140517-178

Till skillnad från de övriga destillerierna vi har besökt på vår resa så mältar man kornet själva här. Man lägger ut kornet på ett golv sedan får det ligga och gro ett tag. Fukten kommer utifrån havet och temperaturen håller sig ganska konstant. Man får ”kratta” emellan åt så att man får vänt kornet. Sticker man ner handen så känner man att det är ganska varmt en bit från ytan. Det är kornet som börjat gro. Innan det går för långt så samlar man ihop det och lägger ut det på ett annat golv med galler i botten och under finns det stora ugnar där man eldar med torv. Röken går upp genom gallret och torkar ut kornet och det blir en rökig malt.

F140517-036 F140517-182

Vår guide pratade långsamt och tydligt.

F140517-186

Här har vi kommit ner i källaren där man skyfflar in torven man har brutit i närheten. Just torven på Islay är så speciell att den gör så att whiskyn får sin rökighet. Man bryter torven för hand delvis fortfarande, man behåller ovansidan som läggs tillbaka, detta för att behålla miljöbilden på Islay. Flyger man över Islay så är det grönt och man ser inte var man bryter torven. Torv kommer att finnas flera hundra år till försäkrade guiden oss.

F140517-193

Efter mältningsprocessen så är det malning av kornet och sedan skall man göra mäsken precis som de övriga destillerierna. När vi gick in det huset fick vi gå i trappor där man satt upp tavlor när Prins Charles var på besök.

F140517-194

Även om Laphroaig inte får sätta prefixet ”Royal” i sitt namn (ännu), finns ryktet att Charles av Wales är ett stort fan av Laphroaig whisky. Så en hovleverantörs stämpel kanske kommer en dag på flaskorna.

F140517-196

En intressant iakttagelse, på övriga destillerier så har man jämnt antal kopparpannor men hos Laphroaig finns det sju. Ni skymtar den sjunde längst till vänster i bilden ovan.

F140517-037 F140517-199

Här står man och övervakar ”spritskåpet”. (Mer om spritskåp och processer i tillverkningen finns här: Klicka på denna länk.

F140517-197 F140517-198 F140517-200

Som ni ser på ovanstående bilden så går halsen från pannorna lite uppför, det beror på att de tunga alkoholerna hinner kondensera och blir vätskedroppar igen och rinner tillbaka i pannan för ytterligare en kokning. De lätta alkoholerna som man vill ha fortsätter iväg i processen för att bli råsprit.

F140517-188

Det sista vi fick se på visningen innan det var dags för ett smakprov var lagerhuset. Här förvarar man de olika faten under ett antal år i en ganska konstant temperatur tack vare läget i den breda viken med havet och luften som kommer in.

F140517-201

Man har flera liknande lagerhus på ön men denna är ju den som man ser när man kommer med färjan och som finns på alla bilder på nätet.

Vi fick prova deras nya Select, en dag innan officiella släppet, vilken tur vi hade. Den var god men jag köpte med mig en Quarter Cask då jag gillar den. Betänk att Quarter Casken är knappt 5 år och är redan så god att jämföra med Lagavulins 12-åriga som har kvar smaken av råspriten. Efter detta var det bara att hämta mitt certifikat att jag äger ”one square fot” samt en dram och en flagga. De är lite kluriga med detta, för om myndigheterna får för sig att bygga något där Laphroaig tar sitt vatten så kommer det blir ganska jobbigt för den som vill ha marken då området ägs av så många människor runt hela världen. Sant eller falskt? Roligt jippo oavsett.

F140517-205 F140517-203

Robban på väg till sin plot, vi hamnade ganska nära då vi blev vänner med Laphroaig ungefär samtidigt.

F140517-206 F140517-208

Stefan hamnade än bit längre bort och Håkan vet jag inte vart han tog vägen. Klockan 17 var han tillbaka, precis lagom så att Gillian, vår guide/servitris/chaufför kunde plocka upp oss och köra tillbaka oss till Bowmore.

På vårt B&B satt vi ett tag och drack några ales och summerade dagen.Sedan var det bara att gå till Bowmore Hotell och äta lite middag, denna sista kväll på Islay för denna gång. Vi hade trevligt under middagen och sedan bestämde vi oss för att sätta oss i puben en stund vilket vi gjorde.

F140518-043

När klockan blev 22 hade det strömmat in en hel del människor och plötsligt släcker man ner och ljudet från musikanläggningen ökar. Lite discolampor startar, coolt tänkte jag. Som att sitta hemma hos någon och ha fest, mysigt. Vi ser människor som kom dit i jeans och tröja komma ut från toaletten med långklänningar och pumps. Man börjar ta in brickor med shots. Fler lokala människor unga som gamla kommer in och vi kan konstatera att nästan alla vår guider var där. De hejar på oss, växlar några ord och minglar vidare. Ägaren/Kocken Linda har bytt om till svart klänning och tagit på sig strass. Hennes make har en kritstrecksrandig kostym på sig, kavajen är lång ner till knät och han servar sin fru Linda med vitt vin. Hon har nu blivit DJ Linda. Efter ett tag orkar han inte hämta glasvis utan kommer med hela flaskan.

F140517-003

Var gång hon spelade en svensk låt så sökte de ögonkontakt med oss och ville skåla, så roligt. Det blev ABBA-låtar och Hey Mickey med Carola. Stefan som är musiker och spelar i ett band och har ett förflutet som rocker gick och nynnande på ”Hey Mickey” på flygplatsen hem. Det var inte bra för hans image sa han och skrattade.

Vi var kvar tills det stängde och sedan fick vi en kort pratstund med Linda innan vi vinglade hem. Så skojigt!

Vad sker härnäst? Jo nu skall vi lämna Islay och köra mot Edinburgh. Nästa stopp blir Oban, en ”liten” omväg.

Annonser