Dags för julmarknad igen. Idag befinner vi oss i staden Goslar som grundades redan år 922. Under 1000-talet byggde Kejsare Henrik II ett ”Kaiserpfalz” där. Detta gjorde han efter att man av en slump fann stora silverfyndigheter i Rammelsberg som ligger i närheten. Man lät senare prägla mynt som man har hittat ända upp till Färöarna under modern tid.

I staden passade vi på att besöka bryggerihuset där de gör det lokala ölet Gose vars logo är samma som prydnaden på fontänen på stora torgplatsen.

Gose är en mjölksyrejäst veteöl med viss sälta som bryggts sedan medeltiden här. Orsaken till den salta smaken tros vara att Goslar förr i tiden hade naturligt salt vatten. I dag jäser ölet med tillsatt jäst och smaken är frisk, salt och torr med aromer av citrus. Ölet kryddas med koriander och salt. På flaska håller sig ölet ca åtta veckor.

Jag provade deras utmärkta ”Urbier”, både Hell (ljus) och Dunkel(mörk). Båda var mycket goda.
Det tyska ”Reinheitsgebot”, som slogs fast år 1516 i Inglostad föreskriver att man endast får använda korn, humle, och vatten då man brygger öl.
Gose som tillverkades flera hundra år innan renhetspåbudet uppfyller således inte kravet och får egentligen inte kallas öl. Påbudet skrevs mest för att hertigarna skulle ha koll på all produktion. De ville inte att vete skulle användas till öl bland annat. Idag är det mer fritt.